Lite mer om jobb men också annat

Idag är det lördag och jag har en ännu en ledig dag. Skönt med lite ledighet så man kunnat haft lite roligt och umgås med andra över july och nyår. Men nu är det nytt år och många är nog glada över att julen och nyår är över för denna gång.

Idag har jag varit och handlat på morgonen. Jag hann även sticka till hälsokostbutiken och köpa ett vårtmedel som heter Vårtfri. Jag har en besvärlig vårta och även ett par mindre som inte velat gå bort trots att jag prövat med diverse andra medel och även varit på sjukhuset och fått dom frysta. Men detta medel hoppas jag mycket på och bra är att man behöver bara använda det en gång i veckan och jag hoppas efter en månad eller så ska vårtorna vara borta eller åtminstone på väg att dö ut!

Apropå mitt jobb. Jag har jobbat på samma ställe nu dom sista 10 åren. I början tyckte jag det var svårt att komma in i gemenskapen, inte heller så lätt när det är ett kvinnodominerat yrke. Men nu känns det bättre än i början. Det finns väl negativa och positiva saker med alla jobb. För det mesta går det bra, men ibland känner jag att jag inte klarar av jobbet. Det finns många krav och ibland blir det stressigt. Men jag tror jag är omtyckt av en del både boende och arbetskamrater.

För att ta det från början. Jag gick ekonomisk linje på gymnasiet. Visste väl ändå inte riktigt vad jag ville bli. Jag sökte många jobb, men fick inget. En kompis tipsade mig om jobb i Stockholm. Hon jobbade där själv och sa att det inte var så svårt att få jobb i vården. Jag åkte upp och fick jobb. Detta var i slutet på 80-talet. Fick jobb i långvården, som det hette då. Nog var det tungt då också och helt annorlunda än nu. Jobbade där i 3 år, sedan flyttade jag till Borås där jag bodde fram till -98. Sedan flyttade jag tillbaka till Simrishamn. Har mest jobbat i äldrevården, men även med utvecklingsstörda och i hemtjänsten. Har provat att jobba natt också. Men nu vill jag inte det, tycker det sliter för mycket på kroppen. Personlig assistent har jag inte provat. Har sökt ett par såna tjänster men inte fått det. Jag jobbar deltid, 75% och har 5 procent till som kallas flyt. Det innebär att man går in extra när någon är sjuk eller ledig. Skulle inte orka med heltid. Visserligen blir det lite mer pengar, men det är jobbigt med långa arbetsdagar och det blir lite mindre lediga dagar.

Men det är ju viktigt att man trivs på jobbet för det är trots allt mycket tid man tillbringar där. Ibland trivs jag, ibland inte. Beror också på vem man jobbar med. Vissa är roligare att jobba med, andra inte lika roligt.

Vi lever i en kapitalistisk värld. Finns det några alternativ? Nej, tyvärr. Det enda positiva med det är att dom flesta människor har det någorlunda bra. Men inte blir någon lyckligare av att ha en massa onödiga prylar. Det bästa man kan ha är att ha några omkring sig (dvs oftast en familj eller en partner) och vänner! Som man kan prata och umgås med. Göra roliga saker tillsammans! Man umgås inte som man gjorde förr i tiden, stora familjer och grannar emellan men då bodde man också mer på landet och inte i städer. Internet har i alla fall gjort att avstånden mellan människor har minskat. Det går ju att få en bra kommunikation trots att det är flera mil till dom man känner.

När jag skriver detta, håller jag på att baka bröd. Det händer när jag får tid o lust att jag gör det. Det lärde jag mig som barn. Mina föräldrar undrade om jag inte skulle bli bagare. Nu har det inte blivit så, men det känns roligt när lusten och tiden finns.

Jag har kollat in en seans detta år som jag funderar att gå på. Det blir i slutet av februari i Höör. Det är inte så långt hemifrån och jag hoppas en kompis kan följa med. Hon har inte varit på sånt innan men är intresserad. Det är Ewa som ska hålla den.

Ikväll övningskörde jag med min äldste son. Han blir 18 till sommaren och vill gärna ta körkort i år. Kanske han börjar till våren i trafikskola. Vi får se. Ett körkort kostar mycket, men vi får förstås hjälpa honom.

Detta får bli allt för idag. Men jag skriver snart mer, både vad som händer i livet och mina tankar.